Karlsuniversitetet i Prag

Karlsuniversitetet i Prag / Univerzita Karlova v Praze / Universitas Carolina Pragensis

Under 1300-talet så studerade studenter konst vid Karlsuniversitetet i Prag, ett universitet som sedan expanderade till att erbjuda lag-, teologi-, och medicinutbildningar. Teologi var under denna tid ansedd som den viktigaste utbildningen av de tre. Studentpopulationen kom från alla håll och kanter och alla klasser lärdes ut på Latin. Enbart 25 procent av studenterna som studerade vid universitetet kom ifrån Tjeckien.

Under den kaotiska tiden som leddes av Hussiterna under 1400-talet så förändrades reglerna på universitetet för att förbättra tjeckers chanser att lyckas med sina studier. På grund av misstycke så lämnade många lärare och studenter universitetet i protest, något som ledde till det första universitetet i Tyskland. Tjeckiska nationalister firade detta som en vinst, men vad som verkligen inträffade var att Karlsuniversitetet förvandlades till ett lokalt universitet i stället för ett Europeiskt etablissemang.

Under 1600-talet så presenterades Jesuiterna till den protestantiska skolan. Men då 1780-talet kom, gjorde sig Joseph den andra (Kejsaren av Habsburg) av med Jesuiterna och ändrade lektionsspråket till tyska i stället för latin. Han öppnade även upp dörrarna till universitetet för studenter som inte var katoliker. Tjecker hade inte möjligheten att studera på sitt eget språk fram tills 1882 då universitetet delades i två olika delar, den tyska och den tjeckiska (den tyska delen stängdes 1945).

Idag så är den Gamla Stan fortfarande två skilda världar då en del av staden är ett campus för studenter, och den andra delen är ett levande marknadscenter. Även om många byggnader har souveniraffärer på första våningen så finns klassrum i byggnaderna som använts i hundratals år. Många av de mest gömda och okända parkerna i Gamla Stan har används av tjeckiska studenter under en lång tid för de två viktigaste behoven: inspirerande diskussioner, och god öl.

För all framtid ett högkvarter av tjeckisk politik, har Karlsuniversitetet påbörjat både revolutioner och problematik. Det är här som Jan Hus krävde kyrkans reform; upproren 1848 och 1618 påbörjades av intellektuella vid universitetet, och under moderna tider så gjorde studenter uppror mot fascistregimen 1968, 1948 och 1939. Tyskarna stängde alla universitet under det andra världskriget. Samtidigt så avskedade kommunisterna alla lärare som inte tillhörde den korrekta klassen, och bytte ut dem mot lärare med den rätta bakgrunden, oavsett kunskapsnivå. I november 1989 inträffade Sammetsrevolutionen, en revolution som avslutade kommunisternas makt, och som påbörjades av en studentprotest.

Efter 1989, även om många lärare fick tillbaka sina jobb, så har skolsystemet inte förändrats allt för mycket från fascistregimen. Från första början tvingas elever att memorera i stället för att tänka fritt på egen hand, kunskap lärs ut genom fakta och elever tränas inte att använda sina kunskaper. Elever har sällan rätten att ifrågasätta lärare och få diskussioner hålls.

Karlsuniversitetet lyckas fortfarande att locka några av Tjeckiens och Slovakiens bästa studenter. Likt de flesta Europeiska universiteten så är utbildning helt gratis, och boplatser för studenter är kraftigt rabatterade. Med gratis utbildning så kan många tro att de som kommer från en fattig barndom sätter dit framfoten för att nå en utbildning, men så är inte fallet. Utan stora summor pengar investerade i skolsystemet så har inte staten en budget nog för att bygga fler skolor. Av denna anledning så är efterfrågan större än utbudet, och bara omkring 33 procent av dem som söker till universitetet efter gymnasiet kommer in, och bara omkring 50 procent avslutar sina studier. Studenter från välutbildade familjer gör ofta bättre ifrån sig i ett system där skolor börjar urvalsprocessen redan då elever är av 10 års ålder.

Lärare får dåligt betalt, även dem som har arbetat på universitet under en längre tid, och bibliotek får ingen hjälp från regeringen. Som ett resultat av detta har till och med studenter krävt att avgifter bör införas för att förbättra kvalitén av utbildning, och för förhöjda lärarlöner så lärare inte behöver ett andra jobb. Utökade resurser för forskning och läroplansförberedelser har också förfrågats. I slutändan så ligger det i politikernas händer vad som kommer att hända med tjeckiska skolor och dess utbildning, en regering som ofta spenderar mer tid att göra allmänheten lycklig i stället för studenter och lärare.