Romer i Tjeckien
Många experter tror att romerna (zigenare), som utgör omkring 0,3% av Tjeckiens befolkning, har sitt ursprung i Indien, men det är fortfarande oklart hur de anlände till Centraleuropa på 1400-talet. Så fort de anlände ansågs de vara “annorlunda” och stängdes ute från resten av samhället, huvudsakligen på grund av deras annorlunda seder, annorlunda kläder och deras nomadiska livsstil. Sedan deras ankomst har de fått utstå förföljelser och diskriminering i Centraleuropa.
Många människor i Tjeckien är otroligt misstänksamma mot romerna, eftersom de ofta är inblandade i småbrott, såsom stöld, plus att de ofta anses vara ovilliga att arbeta för sitt uppehälle. Det är också så att många av romerna som bor i Tjeckien har dålig utbildning och många tar sig inte ens genom den obligatoriska delen av skolan. Det är fel att lägga en stereotyp över en hel ras, men de flesta tjecker har hört historier om romer som begår brott om och om igen. Självklart arbetar vissa romer, men de har oftast enkla och dåligt betalda jobb.
Förföljelser av romer
I modern historia började förföljelsen av romer 1927, när en lag antogs gällande vandrande zigenare. Denna lag innebar att de måste ansöka om tillstånd för att stanna över natten och även måste ansöka om identifikation. Den mörkaste timmen för romerna kom under andra världskriget dock, när de tvingades arbeta i nazisternas arbetsläger. Dessa ersattes senare av koncentrationsläger vid Lety u Písku i Böhemn och Hodonín u Kunštátu i Mähren, och många romer dog i dessa, från undernäring, sjukdom eller brutalitet. Många transporterades också till nazistiska dödsläger. Efter kriget återstod endast omkring 300 tjeckiska romer, från en befolkning på cirka 6 500 före kriget. Det anses ofta vara en skam för den tjeckiska nationen att detta nästan inte talades om alls efter krigets slut.
Kommunistisk omskolning
Kommunisterna försökte under sitt styre att integrera romerna in i majoritetssamhället, även om sättet de “utbildades” på uppenbarligen hade en tung partiskhet mot kommunistisk ideologi. Detta innebar att deras traditioner och språk förtrycktes och de uppmuntrades att sluta leva sin nomadiska livsstil. Deras traditionella jobb, som vävare, musiker och smeder togs ifrån dem, och istället tvingades de arbeta som grovarbetare samtidigt som de förflyttades från sina marker på landet till de stora städerna. Under kommunistregimen integrerades romerna delvis i samhället, även om de inte vill det – de tvingades till och med att gå i skolan och att delta i samhället i stort.
Post-kommunistiska utmaningar
Efter kommunismens fall lämnades romerna helt utan stöd i samhället och utan någon som kunde slåss för deras sak. Detta har lett till att romska barn ofta vägras tillträde till många vanliga skolor samt att arbetsgivare är mycket motvilliga till att låta romerna arbeta åt dem.
Idag är arbetslöshetssiffran för romerna omkring 70% och de anses av den stora majoriteten tjeckiska medborgare vara fyllon och tjuvar. Det får ofta utstå våldsamma attacker enbart för att de är romer. Det är nu så att många romer lämnar landet och tar sig till Kanada eller Västeuropa för att starta nya liv.
Mänskliga rättigheter och romerna
År 1998 byggdes en mur i Ústí nad Labem i syfte att separera den romska befolkningen i staden från resten av invånarna, vilket orsakade mycket skam för landet som helhet. Det kritiserades starkt av människorättsgrupper och muren revs efter en kort tid, men dessa människorättsgrupper säger fortfarande att det finns mycket att göra när det kommer till den romska befolkningens rättigheter.
Nynazistiska grupper angriper också medlemmar ur det romska samhället mer än någonsin, både i Tjeckien och det angränsande Slovakien. Många människor tvivlar också på att polisen och domstolarna tar detta problem på allvar. En romsk stödgrupp som heter “Dženo” har i en rapport sagt att det romska språket och den romska kulturen får det stöd de behöver, men att det varit en nedgång i kvalitén på boende och arbetsförhållanden de senaste åren. De säger även att extremismen har ökat oroväckande.