Prags synagogor

Nygamla Synagogan

Denna byggnad, känd som den äldsta synagogan i Europa, går tillbaka till det sena 1200-talet och var vid en tidpunkt det judiska samfundets viktigaste plats för tillbedjan. Förutom att vara en viktig plats är det också en av de vackraste byggnaderna i Prag. Byggnaden har en sal med dubbelt mittskepp delad av pelare ovanför som vilar på ett unikt femribbat valv. Predikstolen står i centrum av synagogan bakom en gallergrind av järn från 1400-talet. Den är också omgiven av bänkar för höga medlemmar av det judiska samfundet. En av platserna pryds av Davidsstjärnan där det sägs att legendariska Rabbi Löw brukade sitta. De fem Moseböckerna, som kallas Toran vilar i bimahn som vetter österut. Byggnaden har inte alltid varit som den är idag. På 1300-talet lades en entréhall till för att husera kassor för skatteindrivare. När man går från entréhallen till stora salen passerar man under en relief som består av blad och druvor. De tolv grenarna symboliserar Israels tolv stammar som spirar ur en buske. Synagogan är också hem för många legender och är den enda synagoga i Prag där det fortfarande hålls gudstjänster.

Höga synagogan

Belägen mittemot Nygamla Synagogan och byggdes samtidigt som det Judiska rådhuset i slutet av 1500-talet. Vid en tidpunkt var de två byggnaderna förbundna tack vare en ingång på första våningen, men den har varit igenmurad sedan slutet på 1800-talet. Den brukade också vara en plats för dem i det judiska samfundet att mötas på, men nu används den som en utställningshall för textilier från det Judiska Museet.

Klausensynagogan

Denna synagoga är en offentlig byggnad som fått sitt namn från tre mindre byggnader kallade klauses från vilka den är tillverkad. En av dessa byggnader inhyste den berömda talmudiska skolan, den andra vara en synagoga och den tredje var ett sjukhus. Byggnadens interiör består av vackra stuckaturer och innehåller cylindriska valv med fyra par lunetter. Idag inrymmer synagogan utställningen av hebreiska skrifter och manuskript som tecknar konturerna av judarnas historia i Europa ända tillbaka till medeltiden. Det finns många legender kring byggnaden, inklusive en som säger att änglar bar stenarna som utgör byggnaden och har skyddat den sedan dess inklusive dess överlevnad genom två eldsvådor.

Pinkassynagogan

Den här synagogan som kan dateras tillbaka till 1400-talet är uppkallad efter den rabbin som grundade den. Idag är den tillägnad böhmiska och mähriska judiska offer för Förintelsen. Interiören innehåller namnen på 77,297 som förlorade sina liv i händerna på nazisterna. Under sin livstid har byggnaden byggts om flera gånger tack vare många översvämningar.

Maiselsynagogan

Denna synagoga byggdes av Mordechai Maisel som en privat plats för tillbedjan. Maisel var överhuvud för det judiska samfundet vid den tiden och som ett resultat beviljades han ett särskilt tillstånd av kejsaren för att bygga synagogan. Eftersom Maisel var en av de rikaste människorna vid den tiden, byggde han inte bara synagogan, utan stenlade gatorna i judiska kvarteren och byggde ut ett sjukhus. Vid ett tillfälle var det den största synagogan i Prag, men fick sitt nuvarande utseende från en ansiktslyftning på 1800-talet. Medan regionen var under nazisternas ockupation, lagrade synagogan stulen judisk egendom och idag inrymmer den ett stort antal föremål från det Judiska museet.

Den gamla judiska kyrkogården

Belägen intill Klausensynagogan och av stor betydelse, men det är inte känt exakt när begravningsplatsen bildades. Kyrkogården är nu stängd, men de äldsta gravstenarna är daterade till 1439 och det är också sista viloplats för Avigdor Kara som levde år 1389. Från och med då var den i bruk fram till 1787. Eftersom det judiska samfundet endast hade en begravningsplats för användning tog utrymmet snabbt slut och judarna var tvungna att börja begrava människor ovanpå varandra i lager. Det beräknas nu att det finns 80,000 gravar i tolv lager under sammanlagt tolv tusen gravstenar. Många av dessa gravstenar visar inte bara den avlidnes namn, utan delar också med sig en del fakta om dem. Många av dem har emblem som symboliserar olika klaner, yrken och namn. Till skillnad från andra judiska begravningsplatser, så innehar denna reliefer föreställande mänskliga former. Dessa ses inte ofta på grund av den heliga lag som säger att avbildningen av människor är ett arrogant försök att imitera Guds verk. Som ett resultat, finns det några brister som har gjort att konstnärerna har kunnat komma runt lagen.